Människan har alltid förhållit sig till de obesvarade livsfrågorna kring födelsen, döden och andligheten. Frågorna om när, hur och varför människan existerar har följt människan genom samtliga civilisationer och gör det förstås än idag enligt den skotske antropologen Sir James George Frazer och hans studier kring symboler, magi och religion i boken Den gyllene grenen. Driver Frazer teser om att människan genom alla civilisationer försökt definiera vad det innebär att vara människa och även försökt att besvara detta på olika sätt i historien. Antropologen driver teoretiska teser, vilka grundar sig på att beskriva människans kulturella och andliga utvecklingar i olika utvecklingsstadier genom historien.

Till en början under jägar- och samlarperioden förhöll sig människan framförallt till andligheten och kulturen genom magi, muntliga berättelser och myter. Vidare utvecklade människan ett sätt att förhålla sig till sig själv och världen genom den neolitiska revolutionen, vilken även möjligen är den absolut största revolutionen i mänsklighetens historia. När samhällen växte fram och de tidigare jägar- och samlar samhällena försvinner bort alltmer, sker även en systematisering av människans tidigare livsidéer, trosuppfattningar och traditioner. Religionerna systematiserar de tidigare trosuppfattningarna och blir viktiga komponenter i de tidiga civilisationerna. Vidare kan man se att Frazers antropologiska studier även kan appliceras på vårt moderna samhälle idag. Utvecklingen av det moderna samhället har lett till att var och en blir salig av sin egen världsuppfattning och sekulariseringen kan kopplas till existentialismen och nyandligheten.

Sekulariseringen av religionen

Det moderna västerländska samhället har alltmer sekulariserats och lett till att majoriteten av samhällets invånare i realiteten skapar sig egna uppfattningar gällande livsfrågorna kring vad, hur och varför människan existerar. Genom hela 1900-talets har existentialismen till stora delar präglat Europas idéer angående människans existens i världen. På ett sätt kan Jean Paul Sartre, Simone de Beauvoir, Kierkegaard och Nietzsche för att nämna några av portalgestalterna inom existentialismen sägas ligga till grunden för den nyandligheten som vi återser idag. För samtliga filosofer inom existentialismen är det framförallt människans frihet eller bristen på frihet som ska ses som den viktigaste livsfrågan. Att på egen hand välja själv, gällande ens egna uppfattningar kring andlighet, trosuppfattningar och religion, ha lett till att individerna i vårt moderna samhälle tillåts komponera sina egna uppfattningar gällande meningen med livet, andligheten döden. Enligt existentialismen är valfriheten den viktigaste livsvärdering. Samtidigt råder endast en begränsad valfrihet, beroende av materialism, kontext och självkännedom. Kort sagt bygger människans valfrihet gällande andlighet och livsval på en situationism. Idag är det stora flertalet i Sverige mindre religiösa än för hundra år sedan, dock har intresset för andlighet, tro och livsåskådningar förmodligen ökat i samma utsträckning. Människan har i alla kulturer på ett eller annat sätt förhållit sig till andlighet, vilket vi även gör idag på ett eller annat sätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.